Haha, jag ser att mitt förra inlägg är fullt av massa stavfel och användning av fel ord, men jaja. Trött hest är trött.
Det märks att man har blivit (litet mer) vuxen när något går fel på jobbet, och man går runt och kan bara inte släppa det. Jag försöker intala mig själv att det inte är världens ände. I värsta fall får jag lägga ut med pengarna själv, de som saknades i kassan förut idag. Men neeej då, såklart jag går runt och tuggar på naglarna iallafall.
På tisdag åker jag och hälsar på Petron i Örebro! Jag är glad!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag är också glad! <3
Haha, ånej... jag brukar också bli helt besatt när jag har gjort något fel på jobbet. Man bara går och maler och maler i huvudet fast de andra bergis redan har glömt det. Enda gången det inte skedde var under en kundundersökning i kassan ( skitjobbigt ) och jag skippade några på kvällen den sista dagen. Då kom en tjej tillbaka och var upprörd över att jag inte hade frågat henne och tog det som att jag medvetet hade skitit i det för att hon var svart. Det spelade ingen roll vad jag sa. Veckan efter kom hon tillbaka en gång till med sin familj och sa att hon verkligen hade varit jätteledsen över den händelsen och så fick jag ursäkta mig ytterligare en gång. Helt hysteriskt!
Skicka en kommentar