måndag 23 maj 2016

ett, två, tre

Är hemma på middag hos min bror för att fira hans flickväns födelsedag. Bror säger att jag är en härmapa som precis skaffat samma mobil som han har, och även har ett skal som är av läder.
"Okej, okej", säger jag. "På etttvåtre så trycker vi på knappen och ser vilken låsskärmsbild vi båda har."
På etttvåtre, så har han en allmän fin bild på hav, och jag en med ett tigercitat.
"Okej, okej", säger jag. "På etttvåtre så sätter vi fingret på knappen så att den läser av den, för herregud, det är så knäppt att de tekniken finns och nu har jag den också! Så ser vi vad vi har för bakgrund."
På ett, tu, tre -- på det fjärde ska det ske, så gör vi det.
Hans bild är samma som förut. Min är på en gosedjursapa som sitter med en konsoll för ps3 i min soffa.
"Men... Du har ju samma bild."
"Vet du vad?", säger han och ler som en jävla tok med en sarkastisk kommentar i bakhåll. "Det är en av grundbilderna som finns på iPhone!"
"Det vet jag redan!", svarar jag, och vi fnissar tillsammans. "Men tråkigt! Jag har iaf en apa på min."
Han säger etttvåtre för att visa våra tre senaste bilder, men jag får genast panik och säger vänta, vänta, vänta.
Hans är jobbscreenshots. Mina är olika komiska svar från blodgivarsidan gällande när man får lämna blod eller ej. Så jag visar.

Bett av apa ------ Får inte ge blod.
Bett av annat djur ----- Okej, med utförlig förklaring om karens.

Psykisk sjukdom ----- Får ge blod, om man tex svarar sanningsenligt på de frågor de ställer.

Och jag fnissar över den senaste, för det finns ingen annan grupp av människor som är bättre på att ljuga än mentalt sjuka människor. Det är liksom en standard att ha förmågan att kunnat ha gömma det under en massa år. Till exempel att jag bara i förmiddags var på min webbtidning och sa till redaktören precis när kaffepausen kom: "Jag måste gå hem nu, för jag har en big ball av extrem ångest!", och log som en jävla idiot.

Mamma var en orolig person.

Alltså. Som rökare, och den ständiga uppsikten man måste ha på glöden, så kan jag inte släppa minnet av en sak min mamma sa när jag var liten: "Akta dig för elden!" säger hon på en videofilm till ett random barn. "Du har fleecetröja på dig. Om det fattar eld, så kan det frätas in i din hud."
Kan inte låta bli att skratta över den mentala bilden hon satte i alla barns sinnen som satt runt elden just då. Alla hasade en bit bakåt.

lördag 30 april 2016

Apport.

En kommentar från LJ gällande ett inlägg jag skrev om den första dejten jag hade i mitt liv:

"Before I could read this entry, a very upset japanese boy called me and said that his master didn't care about him anymore... He was very jealous... Haha..."

Funderar litet på om mitt 19-åriga jag egentligen borde ha börjat få aningar om framtida sexuella preferenser runtom den tiden. Jag klappade honom på huvudet, och lät honom sova halvvägs på madrassen och golvet under täcket som vi delade tillsammans. "Stay", "Stop", "Give me your paw" var saker jag lärde honom att göra. Och jag kom inte ihåg alla de detaljerna förrän jag läste den ovannämnda kommentaren.


måndag 18 april 2016

En grå dag.

Pappa var och hälsade på i helgen. Vi åker ut till en ö i skärgården, fastän himmeln är grå och väderprognosen hotar med regn. Vi äter lunch på deras enda restaurang. De har en fantastisk inredning med högt tak, vindbitna träplankor och fisknät som hänger i taket.

Vi navigerar oss genom gatorna, samtalar om hus som faller oss i smaken, blommorna och att de lyckas ha två olika kyrkor på en ö. När vi går mot hamnen igen, så anmärker jag till pappa att det gör mig lycklig att man kan få uppleva skärgården, denna ö, denna upplevelse, trots att dagen är grå. Att jag nästan uppskattar det mer -- för svenskars tendens att enbart göra sådana utflykter när det är fint väder, kan lika väl avnjutas under Göteborgs temperamentsfulla väders benägenhet. Pappa håller entusiastiskt med.
Min bror och hans flickvän som väntar barn håller hand och somnar på varandras axel och huvud på båtresan hem. Jag och pappa tittar på havet och skärgården tills även han slumrar till, medans jag ser ut genom fönstret och låter tankarna flöda.

På spårvagnen klargör jag att jag inte kommer orka med att följa med ut på restaurangätandet. De skickar mig bilder på hur deras kväll ser ut, och jag blir glad.


"Bara bröd och vatten ikväll, du missar inget! ;)"


I was devastated.

Jag drömde inatt att någon sa att när man lagar scones med fil som grund. så är det extremt ohygieniskt.

måndag 11 april 2016

Gullegrisen


Ja, just det. Jag har träffat MUCC en gång. Kom jag precis på.