måndag 16 november 2009

Don't u ever stop (haha)

Är det någon mer än jag som kommer ihåg KAT-TUN? Den där tiden runt 2005-2006 som man satt och fnittrade över japanska pojkband och japanska dramaserier?
Jag har pratat litet med Camilla den senaste tiden på Facebook, en av de tjejerna som jag delade lägenhet med i början när jag först flyttade till Japan. Camilla ville bli modell "på riktigt" i Japan-- hon var trött på att inte bli tagen på allvar med sina 169cm i Sverige.
Nu, fyra år senare, så bor hon fortfarande i Japan och har jobbat med stora artister som Gackt, Kinki Kids och just KAT-TUN. Medan jag sitter och tittar på videon som hon är med i, så kan jag inte låta bli att fnittra över de små pojkarna som ålar och kråmar sig framför kameran i fina kläder.




Real Face var det längesedan man såg.

Jag kommer ihåg hur jag verkligen satt och pep över de här små pojkarna. Jag blev hur glad som helst när det äntligen publicerades att de skulle få bli ett officiellt Johnny's band (Johnny's är en s.k. "talent agency" som tränar och promote:ar manliga idoler i Japan).

Allas våran Kame, den centrala figuren i KAT-TUN.

Akanishi, den s.k. "Pretty Boy"-figuren i KAT-TUN, delar också de centrala aspekterna med Kame.

Fina, fina, fina Ueda, en tyst liten pojke som älskar Gackt och Vivienne Westwood (som ni kan se på bilden). Seriöst, hur kan man inte älska denna Westwood-älskande lilla sötnosen som automatiskt delas in i "uke-facket".

1 kommentar:

Quarter Void sa...

Hmmmm är det bara jag som aldrig har fallit för teh boybands? eller dramas för den delen. (hm? tokyo dogs räknas inte! väl. nä. hm...)