Ring mig!

Jag pratade precis med en av världens trevligaste människor. Tror jag åtminstone. Hon var väldigt, väldigt glad. En sådan där servicemänniska som bara gör en alldeles varm inuti.

Hon skulle bokstavera en kunds konstiga efternamn till mig.
"R, as in... uhh... Romeo! And then k, as in... as in... as in k!"

Och så står vi där och fnittrar över telefon, medan jag frågar om vilket nummer jag kan få för att kunna ringa någon om det behövs.
"Oh, you can have my number-- call me, call me!"


Åh.