Emelina och Gackt -- A Lovestory

Året var 1999. Jag är tolv år gammal och skolan har precis börjat efter jullovet. Jag har en turkosblå skjorta med krås på bröstet. Den är hemsk. Det var min favorittröja. Jag har smetat på litet blå ögonskugga för första gången. En del andra tjejer i klassen har redan börjat sminka sig, men jag inser att det inte är min grej.
Jag går genom korridoren, totalt ovetande att Gackt som 26-åring i denna stund har sin första konsert som soloartist. Han har lämnat Malice Mizer och haft uppehåll. Men nu är han tillbaka. Hans hår är ilsket blont, och han står på scen och sjunger sin första singel, Mizerable.

Fem år senare, en dag i mars, så skulle jag höra hans röst för första gången. Mitt sextonåriga jag har av en olycka hamnat på en hemsida där någon har skrivit om diverse japanska artister, och listat deras favoritlåtar med respektive artist. Jag ser en bild på en man med nötbrunt hår och tighta läderbyxor. I famnen håller han en konstig gitarr-- den ser ut som en gigantisk fiol i marmor. Gackt heter artisten, tydligen. Jag bestämmer mig för att prova en låt, och klickar på låten som är listad som nummer ett. Jag tycker titeln ser litet rolig ut. Emu ~for my dear~, heter den.


Det smygande introt avbröts med ett stön. Hörde jag rätt? Jag håller andan. Sedan hör jag det igen. Jag sitter och stirrar på musikspelaren, och försöker förstå vad som händer med mig. En mörk röst börjar krypa längs min ryggrad. Jag känner hur mitt hjärta börjar slå fortare, och jag blir alldeles varm. Rösten fortsätter sjunga med sin honungsröst, och jag fortsätter att stirra på namnet på musikspelaren. Gackt, säger den.

Den kvällen lyssnade jag inte på något annat än den låten. Jag satt där på mitt rum och bara stirrade och försökte förstå vad det var som hände med mig. Jag hade tårar i ögonen, och jag rös till varje gång de små ljuden i början av sången återupprepades. Jag sökte upp bilder, information, musik... Jag måste ha mer! Dagen efter så gick jag till min bror och bad honom ladda ned ett album med Gackt till mig. Resten är ju historia.


Ps. HERREMINGUD, jag hittade hemsidan där jag hittade Gackt för första gången! Den finns kvar! Prisa internet!