Det är helt sjukt hur resistent jag har blivit mot heta saker sedan jag började jobba i kök och dylikt. Jag kommer ihåg mina första dagar på Piazza Trattoria då jag gnällde över hur heta de nybakta bröden var. Jag virade alltid en handduk runt ena handen, och sedan plockade jag.
Nuförtiden tål jag det mesta. Spiller jag heta drycker på händerna eller benen-- no prob.
Jag halkade i trappen idag här hemma, medan jag höll i en kaffekopp med nybryggt kaffe. Det spillde, såklart, men det gjorde tydligen inget att jag fick skållhett kaffe över hela min hand. Jag bara ställde ifrån mig koppen, gick och hämtade papper, och torkade upp på golvet. Handen? Den skakade jag bara på så att vätskan skulle försvinna.
Jag tände återigen tusen ljus på mitt rum idag. Jag hörde ett konstigt ljud, och gick fram till ljusen och såg att ett börjat rinna över. Det droppade över kanten och jag tänker Neejjjj, golvet!, varav jag sträcker ut handen under forsen av hett stearin (det var ett stooort ljus). Ingen som helst reaktion från min sida. Jag bara torkade upp allt stearin, och sedan pillade jag bort allt glegg som fastnat på fingrarna.
När jag jobbade på Radisson i London, så var jag en hel del och jobbade vid toastern. Den står på i ungefär fem timmar varje dag, och den är som ett brinnande helvete att jobba med. Såklart bränner man sig jämt och ständigt. Jag har tusen små brännärr på mina händer som nog aldrig kommer att försvinna helt. Efter ett tag så blev man bara irriterad över de små sting som hindrade att man kunde jobba effektivt. Man sa bara "FUCK!", och fortsatte.
Det är rätt annorlunda från gnällspiken Emelina, som kocken skrattade åt och sa "Du kommer vänja dig". Och nu när praktikanterna piper till när de tar tag i nydiskade tallrikar för att de är för varma, så ler jag bara litet och säger "Du kommer vänja dig".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar