"Jag är inte den som är Den", är mitt nya motto. Detta innebär ju såklart en hel del komplikationer. Det betyder, i princip, att du aldrig kan säga nej till förslag.
Ett praktexempel utspelades igår, då jag drack en hel del sprit tillsammans med Björnen. Klockan sju på morgonen går jag och lägger mig, och fyra timmar senare ringer mamma och vill leka. Bakfulla Emelina klarade dock av det galant, och tolv timmar senare sitter jag på vårens första uteservering och häller i mig öl tillsammans med brodern och kompani. Jag träffar gamla teatervänner från Nyköping, världen är allmänt liten, och sedan vinglar jag omkring på Andra Lång och får i mig alkohol som jag egentligen inte behöver. Men om man inte är den som är Den-- då är det så det blir.
Annars så blir jag mest chockad över människor som är vänligt ställda mot mig. Vare sig det är LJ-människor eller gamla förlorade vänner från Japan, så känner jag mig älskad och uppskattad. Livet är grymt bra för tillfället, och jag har nog inte varit såhär lycklig på år, känns det som.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar