Att resa lämnar ju mycket dötid till övers. Och när boken tar slut och musiken sjunger om saker som jag redan hört förut, då börjar man tänka. Jag insåg under min resa till Sverige och tillbaka, att jag tänker i största del på tre saker.
Vardagsproblem. I detta ingår ekonomiska problem, utseende, vänner, män, shoppingbesatthet, jobb och det beroende jag har för tillfället i bok/film/TV-väg.
Dagdrömmerier. Allt det jag drömt under natten går jag igenom-- kanske till exempel varför mina mardrömsliknande drömmar alltid involverar min pappa och min bror i en viss del av min Stad (och varför är det nästan alltid häxor med i bilden då?). Eller kanske jag tänker på Michael, undrar vad han gör just nu eller vad jag skulle göra om jag fick träffa honom igen.
Existentiella frågor. Detta förvånade mig mest. Jag insåg igår att jag väldigt, väldigt ofta sitter och funderar på vad det innebär att vara människa. Jag försöker lista ut vad meningen med allting är, medan jag sitter och plirar ut genom bussfönstret. Det känns som om jag alltid är väldigt, väldigt nära att förstå Det Stora Hela, men att det är något som fattas. Som när man har ett ord på tungan, men det är den där sista ansträngningen som inte klickar.
När jag har svårt att sova så tänker jag ofta på män. Det är ett säkert kort. Eftersom jag aldrig har drömt en enda sexdröm i hela mitt liv (som var av det tändande slaget), och inte heller är mycket för egna sexfantasier, så är detta ett väldigt oskyldigt men njutningsfullt sätt att fördriva tiden på. Det tar nämligen tid att välja plats, tid på dygnet, personer som är involverade i scenariot, vad som ska hända osv... Och när jag väl kommit till kyss-stadiet i mina fantasier, så har jag redan slocknat.
Om det är för upprörane att tänka på vissa personer (...), och själva tanken på att fantisera om någon annan äcklar mig, så finns ju alltid orden kvar. Väldigt ofta ligger jag och dikterar texter om saker som aldrig kommer hitta sin väg till någons läsande ögon.
Inatt låg jag och tänkte på Michaels mun. Hans tänder som sitter bredvid framtänderna är väldigt spetsiga, och han ser litet ut som en vampyr ibland när han ler. Jag låg och tänkte på hur mycket jag tycker om dem. Jag tänkte på hans smala läppar som förvånade mig varenda gång med att vara så mjuka. Jag låg och tänkte på att hans tunga smakade så sött, och att när jag kom i kontakt med den för första gången så tänkte jag "Åh nej, det här kommer att göra mig alldeles galen!".
Ja, poängen med det här inlägget är hur som helst att jag är väldigt nyfiken på vad ni tänker på när ni försöker fördriva tiden. Vad ni får för er när ni ska somna in, eller vad ni tänker på när ni vandrar ensamma längs gatorna. Man blir så förtvivlat införskränkt ibland i sina egna tankar, att man behöver litet insikt i andras. Berätta för mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag sitter gärna och hittar på små historier, gärna när jag har långa färder framför mig. helst vill man ju ha någon slags penna om man mot all förmodan kommer på något bra också, men det är sällan jag har det :P. annars är det såklart vardagsgrejs också.
jag fantiserar ihop otroligt gråa vardagssituationer, oftast. men very carefully, med många olika versioner av samma mening som jenny säjer innan jesper kommer in i rummet, och om jag vänder mig om åt höger eller vänster när jag hör att han gjort entré. mycket sådant.
(och sen är jag nog nega-emelina, för sexuella fantasier är, hmm... i topp två av tidsfördriv.)
åh, jag tycker om att läsa vad andra dagdrömmer om. det får mig att minnas att vi alla är så himla, himla lika. alla dagdrömmer. det känns som att någon flyttar in i mitt huvud bara jag tänker på det.
Skicka en kommentar