Att inse

Tja, nu bor jag temporärt i någon lägenhet i Bethnal Green. Jag vet inte ens vad för adress jag bor på. Jag bara är här, i väntan på att oros-ångesten ska släppa mig.
Det blir inget Göteborg för mig. Det fick jag till slut tvinga mig själv att inse efter mycket kalkyleringar. Istället säger jag hej till Oxelösund, och därmed får jag svälja min stolthet och flytta in hos pappa igen. Kan ju inte säga att det lockar, men det ska bli skönt med litet trygghet igen.

Vad ska man säga?
Det är trist.