Äntligen!

Min sista vansinnesvecka i skolan började idag. Jag gick med tunga steg till skolan och fann att jag inte ens fanns med på listan i den klass jag brukade gå i. Efter ett snack med rektorn så kom det fram att de enda klasserna som fanns just nu är en nivå ännu enklare än den jag gick i förut. Jag kände ett stort Åh nej nej! inom mig när tog min plats i klassrummet. Efter att jag förklarat för en saudi-arabisk man vad "drowning" betydde, så ville jag skrika rakt ut i den tysta, seriösa plugg-atmosfären. Min lärare tog mig åt sidan och sa att hon skulle fixa det hela.
Nästa lektion satt jag i self-study rummet och log fånigt för mig själv. Jag skulle få sitta och läsa ur min bok resten av veckan. Äntligen hade lärarna gett med sig och lät mig göra det jag egentligen ville. Läsa, läsa, läsa!
Efter ett samtal med mannen som hjälpte folk i självstuderingsrummet, så sa han att jag inte behövde komma in varje dag för att ta min närvaro. Jag kunde ju lika gärna vara hemma och läsa, tyckte han. Jag ville kyssa hans engelska kind och skratta galet ut rakt i luften. Så lättad var jag.
Äntligen!