Det är så otroligt mycket skitsnack bakom folks ryggar på jobbet nu. Jag blir så trött och obehaglig till mods. Jag vill inte prata om folk längre. Jag orkar inte ens bry mig att de beter sig som svin och retar gallfeber på mig. Jag bara vill inte.
Annars så börjar jag så smått bli säker på att herr M håller på att tappa intresset. Alla tecken som jag själv brukar slänga mig omkring med finns där. Linda tror att han kanske bara fungerar annorlunda. Men jag är ju rädd. För i mig gör det ont att jag inte kan träffa honom när jag vill. Att jag ens måste vänta ut dagar för att få se honom igen. För mig känns det ungefär som om jag är på jobbet, och min manager kommer fram och frågar "Kan du jobba extra i några timmar till?", och precis när jag tror att nu är jobbet slut och Nu får jag träffa honom igen!, så kommer managern igen och säger "Liiiitet mer kan du väl jobba?".
Ps. Byt ut "jobbet" mot "väntan", så är min liknelse litet mer förståelig.
Byt gärna också ut "manager" mot "M's jävla tystnad".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar