söndag 8 mars 2009

En dyster framtid

Det är konstigt hur ens liv kan ändras under bara några dagar. Jag har fått jobb. Här. Det är ett fyra-stjärnigt hotell i Holborn. Hittills har jag bara jobbat morgonskiftet. Detta betyder att jag måste gå upp klockan halv sex varje morgon. Jag måste vara övertrevlig och leverera första klassig service till kunderna.
"Good morning! May I have your roomnumber please? How are you today Mrs Robinson? Would you like tea or coffee with your breakfast? Some toast, maybe?"
Blä. Jag tycker inte om det. Men enligt kontraktet som jag skrivit på, så måste jag fortsätta jobba där. Vilket i sin tur betyder att mina party-days are over. Fun times.

Detta betyder också att det inte blir någon mer skola för mig. Jag fick spendera tre veckor med min fina, fina, fina, fina... ja, ni vet. Mina chanser att få träffa honom igen är väldigt, väldigt liten. Hans namn cirkulerar i mitt huvud varje tid på dygnet. Såhär ser han ut, förresten. Komplett med glad fru vid sin sida.

Jag känner hur mitt känsloliv sakta med säkert raseras. Allt jag gör är att sova, gå till jobbet, äta... Och tiden emellan detta spenderar jag med att tvångtankelyssna på Andrew Bird och tänka på en man som aldrig kan bli min.

Inga kommentarer: