Den senaste månaden har jag börjat fundera på om jag börjar bli ett odrägligt fyllo. Avsaknaden av bästa vänner som annars gör att jag håller mig i schack, samt en broder som glatt räcker över öl efter öl, gör att jag inte längre kan avgöra om jag blir för mycket eller inte.
Jag har lagt märke till att jag skrattar mycket mer nu än vad jag gjorde förut. Jag kan bara inte lista ut om det är synonymt med att man har roligt. Det låter för övrigt otroligt sorgligt när jag skriver det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar