Såhär känns mitt liv just nu, ungefär:
I'm luvin' teh cat och hippie-dansandet runt elden.
Introt till den här låten får mig av någon ursjuk anledning att tänka på Alla Barn i Bullerbyn. Det blir en absurd mix av barndomsminnen och mottot "Too fast to live, too young to die"*. Litet som att slänga sig utför ett stup medan man klamrar sig fast vid sitt favoritgosedjur. Och allt är bara psykadeliska färger, svettiga danser och tid som står still. Nu blir det flummigt igen, men ångesten man känner över att bli äldre etsar sig fast och man håller krampaktigt tag i sin barndom för att hålla någon sorts balans. Vi vet inte vad fan vi håller på med, men vi fortsätter att dansa ändå.
Vivienne Westwoods tolkning på detta eminenta motto.
Är det så man beskriver hur det känns att vara ung?
Jag hoppas att den här låten finns i omlopp om tiotusen år, då jag börjar bli gråhårig och säger till mina vuxna barn att "Det här lyssnade vi på när vi var i er ålder".
Det var tider det.
Vivienne Westwoods tolkning på detta eminenta motto.Är det så man beskriver hur det känns att vara ung?
Jag hoppas att den här låten finns i omlopp om tiotusen år, då jag börjar bli gråhårig och säger till mina vuxna barn att "Det här lyssnade vi på när vi var i er ålder".
Det var tider det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar