Jag måste egentligen sova nunu, men jag vill inte. Jag har inget direkt emot att gå till jobbet imorgon, men jag vet inte... Det är något annat som sliter och drar i mig. Jag är fruktansvärt fundersam, och jag vet inte riktigt vad mitt inre försöker komma fram till. Mitt hjärta värker litet, saknar kanske något.
Jag längtar något oerhört efter att få bo själv och spela en hel massa WoW. Jag vet inte vad det är med det där spelet, men jag har gått runt och tänkt på det i tre månader. "Jag vill spela WoW, jag vill spela WoW" går det lilla mantrat i mitt huvud. Jag vill ha en lugn och trygg vardag i Göteborg. Jag vill titta ut genom fönstret och se att det regnar, medan jag sitter där med min kaffekopp och småler för mig själv. Jag kanske bara vill ha höst, helt enkelt.
Aldrig är man nöjd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar