Upplevelser från en annans mun

Min syster kom hem till Nyköping idag. Hon har varit på semester på Galapagos-öarna med sin Jonas. Min syster och Jonas älskar att dyka. De har lekt med sjölejon och sett hammarhajar. De har simmat i stora fiskstim som är så stora och många att de inte kunde se annat än fisk.
De människor som var på samma båt som Linda och Jonas brukade ställa sig bredvid en liten grupp med sjölejon, gjorde dem uppspelta med att hoppa runt och säga "Kom igen nu då, kom då, kom då, så hoppar vi i vattnet!" - varav personen i fråga började rusa mot strandkanten, med fyra sjölejonhonor hack i häl. Väl vid strandkanten hoppade de i tillsammans, och sjölejonen simmade i cirklar, cirklar, och lekte tillsammans. Sedan gick personen upp igen, och började göra samma sak med nästa grupp med sjölejon. De älskade det. Sjölejon älskar att leka; det är nästan det enda de gör.

De har även sett meterstora sköldpaddor. De lever några hundra meter från stranden, uppe bland bergen, och äter gräs. När människor kommer nära så börjar de andas tungt och blir spända. De är de enda djuren på Galapagos som är rädda för människor. För hundra år sedan så kom det nämligen en massa folk och kidnappade dem med ut på sjön, eftersom de kunde leva upp över ett år utan att vistas i vatten - vilket gjorde dem till ett väldigt bra sätt att "lagra" mat. Eftersom dessa sköldpaddor kan bli väldigt gamla, 100 år är ungefär så gamla de brukar bli, men det finns de som kan bli upp till 170 år gamla. De vet ju inte att vi människor vet mer och bättre nuförtiden, att vi har skapat naturreservat och inte längre vill äta upp dem. Men sköldpaddorna glömmer inte, så de är fortfarande rädda.
Den lilla historien tyckte jag var underligt gullig, på sitt egna lilla makabra sätt.

Det är underbart när Linda sitter där vid köksbordet och berättar sina underbara upplevelser. Det känns som om jag har varit där själv. Att det är jag som har legat bredvid ett sjölejon vid hotellpoolen och solat. Att det var jag som såg då sjölejonet simmade efter en liten vitnosad haj och bet den i simfenan. Det är sådär underbart knäppa saker man kan uppleva egentligen.