tisdag 4 november 2008

Skatter i djupet av Tokyo


En kväll i slutet av April för 1½ år sedan så stod jag i hjärtat av Harajuku, Tokyo, och väntade på en nyfunnen kvinnlig vän. Nervöst såg jag ned på mina nyinköpta nätstrumpbyxor - kanske det var litet för vågat att ta den här svarta klänningen till, som har en lång slits på framsidan? Jag rättar till baskern och försöker ruska av mig det. Den inväntade väninnan kommer leendes emot mig. Corinne. Vi är fortfarande litet försiktiga runt varandra - ödet ville föra oss samman på grund av en deporterad gemensam vän. Det känns ovant att umgås med länken som knöt oss samman. Vi är mitt uppe i att knyta en ny.

Vi ska till en bar som heter The Pink Cow. Det är ett arsty ställe som ligger i hjärtat av Shibuya. Bara invidga medlemmar söker sig dit, det är bara de som vet om att det ens existerar. Dagen i ära ska vi fira Corinnes födelsedag. Jag vet fortfarande inte hur gammal hon blir just idag, såpass ny är vår vänskap.

Jag stapplar nerför de gömda trapporna till Den Rosa Kon - om det är klackarna eller nervositeten som gör sig påmind, vet jag inte. Väl där inne får jag för första gången träffa Nao - Corinnes och min gemensamma väns pojkvän. Det var han som bjöd in oss. Han är en typisk Tokyo businessman som spenderar all sin lediga tid på denna lilla, men väldigt charmanta bar. Alla känner alla och hejar glatt. Halva puben kommer säkert och hälsar på det nya ansiktet - smått berusad av det inbeställda röda vinet hälsar jag glatt tillbaka. Jag känner mig hemma.

Jag sittet tillsammans med Nao i ett hörn och kedjeröker. Han beställer in fler flaskor med rött vin som han bjuder på. Fnittrande håller jag Corinne i handen och tänker att livet är så härligt impulsivt. Att hitta gömda skatter som finns i människor eller innuti en rosa ko, är det som gör livet så underbart att leva.


Nao, jag, Corinne och C's vän

Corinne och Rio

Yay! birthday cake

munch, munch, munch