Min andra morbror klappar mig på axeln och säger "Jag tror vi sågs senast på morfars begravning. Det var fem år sedan". Och det enda jag kan tänka är "Vad då, morfars begravning? Det har inte ens hänt".
Och det är hur jag hanterar död.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar