Idag gjorde jag misstaget att fråga en av mina kollegor om han trodde på Gud (han sjöng på en psalm). Han höjde på ögonbrynen och sade: "Ja, såklart. Gör inte du det?".
Därefter urartade det sig till att alla mina arbetskamrater stod som hökar runt mitt lilla arbetsbås och försökte övertala mig att jag nog var kristen, trots allt.
Det är första gången jag har hamnat i en sådan här situation. Ateistiska Sverige gör en väldigt trångsynt, och i mitt fall helt oblivious över faktumet att religion är något som faktiskt är en del av samhället. Det var kort och gott konstigt att vara den som folk kollade konstigt på, istället för tvärt om, som det oftast är i hemlandet.
Sedan att djävulen står bakom Da Vinci Koden vet jag inte riktigt om det är sant.
Ps. Egentligen hade jag tänkt skriva ett väldigt långt och fundersamt inlägg om detta, men det får vänta. Jag fick en liten Aha!-upplevelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åh läser du också Da Vinci-koden? Jag är en aning uppslukad av den serien för tillfället. Befinner mig i början av änglar och demoner. Dan Browns efterforskningar och kunnighet inom ämnet, samt att faktumet att trofasta katoliker har protesterat mot att boken skulle få publiceras gör den ju knappast innehållet mindre fascinerande.
Skicka en kommentar