Vi dansar i ett enda surr av människor i en liten lägenhet. Vi skriker ikapp till Stad i Ljus och Judy, och syskonen Hagerskans får i sig alldeles för starka drinkar som Polaren Pär kokat ihop. Sedan snubblar vi vidare över Göteborgs kullerstenar och testosteronet är högt, men jag bara skrattar. En hand sträcks fram, och helt plötsligt dansar jag på baren. Jag har så otroligt roligt, även fast jag är sällskapslös för tillfället. När brodern kommer tillbaka, så står jag på golvet igen, och ögonen tindrar.
"Titta vad jag fick! Ett neonarmand!"
"Av vem då?"
"Jag vet inte!"
Nu ska jag iväg och se Alice i Underlandet. Meooww, gimme some liqourice.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar