Som bekant så har jag snöat in mig på Linkin Park. I lördags så kände jag att nyhetens behag kanske började avta, aka lyssna sönder favoritlåtarna på repeat, hela dagen, varje timme och bara flyta omkring i den ofantliga lycka man känner när man lyssnar på sin nya favoritmusik.
Jag hade fel. Idag blossade det upp igen, och nu älskar jag den där jäkla skivan ännu mer. Om det nu är möjligt.
Det skulle kunna bero på två saker:
1) Jag har spenderat helgen ute i skogen, med oändligt vacker natur runt om mig. Jag har även åkt mycket bil genom Sveriges otroligt vackra landskap. Dessa två saker skulle onekligen ha kunnat förstärka känslan när man lyssnar på musik man tycker om.
2) Jag är ett emotionellt monster för tillfället. Efter 1½ års dosering av serotonin i min hjärna, så har jag varit mer eller mindre stabil i mitt humör. Nu när jag håller på att sluta, så bryts alla känslor loss från grunden och jag känner mig som en tonåring som precis kommit in i puberteten. Litet "Var fan kom alla de här känslorna ifrån?" och "Lämna mig ifred!!!". Ena stunden är jag djupt nere i ångestgropen och kan knappt andas, i den andra är jag fylld till kanten med obeskrivliga njutningsfulla känslor. Kan mycket väl boosta ovan nämnda musikfascination.
Eller så har jag bara alltid varit svag för musikgenrer som mixas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar