söndag 7 februari 2010

Oidentifierbara ljud ur en kvinnostrupe

Akta er, akta er om ni känner mig. Akta er när live-DVD:erna kommer fram och surroundsystemet sätts på. När jag sitter och läser igenom skivorna och börjar skratta lågt för mig själv, då ska ni vända om. När jag sitter med händerna hårt knutna och uppspärrade ögon, då ska ni inte vara i samma rum. Snart kommer jag att brista ut i det mest patetiska yl ni någonsin har hört komma ifrån en kvinnostrupe.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vad ska jag göra av med armarna? Det känns som om de äts upp av termiter inifrån. Hjärtat slår tungt, och fjärilarna vill gräva sig ur bröstet med sina tunna antenner. Allting faller ur mig, och jag måste slå armarna om mig själv för att hålla allt inne. Jag tumlar omkring i soffan och tjuter "Aaahhhh!", och du vänder dig om för att titta fundersamt på mig.
"Ja, han är ju fin," säger de flesta.
Jag bara skrattar andlöst till svar med det största fånflinet du någonsin sett i ditt liv. För mig känns det som att vara pånyttfödd. Jag har återigen sett honom genom en ny varelses ögon, och adrenalinet i kroppen påminner mig om svunna tiders reaktioner. Min totala hängivenhet till denna man bara strålar ur varenda por i min kropp.
Och du har precis fått uppleva en ofrivillig display av ren och pur kärlek. Bara för att du sa "Ja" när jag frågade "Vill du se en låt med Gackt?".


Gackt gör den coolaste dansen ever live, till Ghost

Inga kommentarer: