Och så tänker jag på Robin. På hur det kändes när jag hörde låten för första gången, då jag började gråta. Hur nackhåren fortfarande ställer sig upp när jag hör den igen. På hur genuint avundsjuk jag blev när min mosters femåriga dotter visade en bild på när hon träffat honom. På att hur ledsen jag än är, så blir jag glad så fort jag hör den här låten.
Det är något med honom som verkligen berör mig. Som om han krånglar sig in innanför revbenen och petar litet på mitt hjärta. Och jag tänker att om jag hade en möjlighet att få träffa honom, så skulle jag verkligen, verkligen vilja det. Inte för att fangirla, utan för att jag bara vill tacka honom.
-----edit
homg, han har en In-store signing den 15 december i Partille!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar