Landet

Jag och D försöker åka ut på Landet så mycket som möjligt. Där äter vi frukost om morgnarna med radion på och sitter mitt emot varandra och tittar, för vi struntar i TV och dator när vi är ute på landet. Vi läser mycket också, i alla fall Daniel. Jag tycker om att leta efter grodor eller gräshoppor och att röka. Fast vi tycker båda om att gunga i hänggungan och pussas då och då. Ibland cyklar vi och badar, eller cyklar för att handla mat i den minimala ICA-butiken som ligger fem kilometer bort. På vägen dit kan man försöka klappa föl och utbrista att ååh, de är så söta ju. När vi badar cyklar vi ned till en brygga som har klippor längst ut som man kan hoppa ifrån. I vattnet är det varmt, varmare än saltvattnet vid Göteborgskusten, och det smakar gott om man råkar få en kallsup. En gång tvättade vi håret i sjön, och det var något av det skönaste jag gjort nu i sommar.

Ibland åker vi på små turer, som att äta dyra våfflor vid Vänern eller försöka titta på stora lastfartyg som bara åker fram och tillbaka över den största sjön i Sverige (då kan man passa på att bada fötterna vid strandens kant). Vi åker även till Gullspång som har kanske världens sötaste ortsnamn, och handlar mat eller äter supergoda och fräscha pizzor på Glada Laxen. För några dagar sedan när vi var där för att köpa glass och potatismos, så bröts det vackra vädret upp av ett ösregn.

"Ska vi vänta eller ska vi springa?" frågar Daniel och kisar ut mot havet av regndroppar som öser från himmelen.

"Springa, såklart!" svarar jag och tjutandes och skrattandes springer vi till bilen. När vi kommer in så skrattar vi båda två. Fast vi mest var hungriga och tjuriga alldeles nyss.

Såhär kändes regnet.