älskar, älskar, älskar

Holy moly, Mäster Bird, du gör det igen. Jag älskar hans tafatta sätt, hans ovårdade yttre och musikaliska briljans. Jag älskar hans sätt att skapa musik på genom fiol, vissling och loopningar som han bygger upp en låt från början till slut med. Jag älskar hans prat om människans självförstörelse, destruktivitet i form av loopar och nya låtar som handlar om självbrustna hjärtan.

Och sist men inte minst så älskar jag sock monkey:n som sitter i bakgrunden, som han alltid tar med sig på live.