EPIC

Det är väl ingen direkt hemlighet att jag har haft det väldigt tufft med jobbet och känslolivet den senaste tiden. Så mamma sa att jag skulle vara fri från klockan halv sex, tisdag kväll, för då skulle vi hitta på någonting. En överraskning!

Det visade sig att kära lilla mamma ville bjuda mig på bio. Och hon valde en film som jag längtat efter att se ända sedan jag hörde om den. Australia!

Åh, puss puss, älskling

Där kan man snacka om EPIC, ni vet det där uttrycket som används så mycket i dagens samhälle. Men jag kan verkligen inte uttrycka den här filmen med något annat ord. Den har allt - romantik, action, krig-tema, mitt-barn!-jag-är-en-mor!-tema, drama, moraliska dilemman om bl.a. etnicitet, pompigt soundtrack, och... sist men absolut inte minst - "Borta Med Vinden silluetter mot solnedgången, kolla vad vacker den här filmen är"-grejen! Hur kan man inte falla för en sådan sak? Jag, som är mäkta förtjust i gamla pompiga svartvita filmer där hjältarna står på slutet i en hänförd kysscen, älskar ju sådant här. Så den får därmed stämpeln EPIC.

Fast egentligen ser inte filmen så mycket ut som på den första bilden, den är litet missledande. Den känslan jag fick av filmen var mer det här:


Sedan kanske jag är litet partisk när det gäller en film som Nicole Kidman är med i. Hon är en av mina absoluta favoriter, så att se den här filmen var som en enda lång ögonorgasm. Hon är ju seriöst cool, den där kvinnan.