Jag är otroligt nedstämd idag; mina ögon är puffiga, och mina tankar snurrar runt i huvudet. Mest tänker jag på Yano såklart, eftersom jag lyckades drömma om honom inatt. Känner mig sådär bitterljuvt olycklig som jag alltid gör när jag tagit ett kliv in i en annan verklighet som inte är min. Jag tänker på alla fina år vi haft tillsammans (vilket i verkligheten varade i 3-4 dagar), och jag tänker att jag vill hjälpa och vara där för honom (jamen dåså, bläck på papper, hur mår du nu då?). Men hjärnan gör detta scenario möjligt och fullt verkligt.
Stor fantasi och ett romantiskt hjärta kan göra vissa saker otroligt mer jobbigt än man kan ana. Just nu vill jag bara gå och lägga mig och gråta mig själv till sömns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar