Så, på tal om New York band med underbara mörka röster och briljanta texter -- får jag presentera The Magnetic Fields. Deras mest kända verk måste vara 69 Love Songs, som helt enkelt är 3 skivor, 69 sånger totalt, i en förpackning, som alla handlar om - ja just det, kärlek. Det kan vara allt från "Love is like a bottle of Gin" till låtar som handlar om en man som är trött på sin fru och vill mörda henne ("Yeah! Oh Yeah!").
Men det finns också en annan låt, från en annan skiva ("i"), som jag är otroligt förtjust i. Den heter "I Don't Really Love You Anymore". Jag uppmanar alla att ladda ned denna låt som jag så snällt laddat upp, och ge den en chans. Eller två. Allt jag jag säga är att jag myser över gentlemen som kommer ihåg fina saker.
True, I'd give my right arm
To keep you safe from harm
And, true, for you I'd move to Ecuador
And I'd keep a little farm
Chop wood to keep you warm
But I don't really love you anymore
I don't have to love you now if I don't wish to
I won't see you anyhow if that's an issue
Because I am a gentleman
Think of me as just your fan
Who remembers every dress you ever wore—
Just the bad comedian
Your new boyfriend's better than—
'Cause I don't really love you anymore
There'll be some day when your eyes do not enthrall me
I'll be numb, I realize you'll never call me
'Cause I've read your horoscope
And now I've given up all hope
So I don't really love you anymore
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag -älskar- hans röst. jag älskar den våldsamt till och med.
jag vet. den är så... mörk och mysig, men konstigt mörk, ungefär som om hans röst är ett instrument i sig. Typ... en melodiös trumpet.
Skicka en kommentar