Aitakatta!

Spricker av lycka över att man äntligen börjar få mer insikt i Tomoes bakgrund. Det är det jag älskar med den här serien - den börjar väldigt lättsamt, men blir sakta, sakta allt mörkare och mörkare. Var Tomoe kommer ifrån, hur han kunde gå från att slakta folk med sin bästa vän, till att ta hand om ett japanskt skrin och ha abandonment issues. Och såklart så älskar jag ju tanken över att en sådan varelse med så mycket makt och förakt väljer att tjäna under någon annan.

Från detta:

Till detta:

Dreggel.
Annars hade jag ännu en Gackt-"doki-doki"-stund idag. Känns nästan som när man börjar få panik. Dunk, dunk, dunk, säger det.