... När man är på sin brors 30-årsfest med tillhörande musikquiz, där alla frågor delats upp broderligt till de som är närvarande, och någon sätter på låten "Iris" med Goo Goo Dolls. Då den avancerade musikanläggningen basunerar ut en av ens favoritlåtar som gör att man blir tårögd och tänker tillbaka på niondeklassens avslutning. Då jag bestämt mig för att göra ett mentalt "fuck you" till alla som mobbat mig, och ställer mig på scenen och sjunger just denna låt. Jag vet inte om det låter bra, men bara att jag vågade är det som räknas. Jag vågade, trots era hånfulla skratt och aktiva utfrysning av någon som inte var värd att vara med.
And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
(Kom igen, jag gick i högstadiet.
No judge över texten som jag verkligen kände handlade om mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar