fortfarande en av mina favoritbilder

postsecrets

Min profilbild på myanimelist

När Bananiel lämnade oss på gymnasiet för att plugga ett år i Japan.

Vi stod i rondellen innan motorvägen börjar, och stod med denna skylt. Bananiel kontrade med dessa bilder från bilen som skulle ta honom till Arlanda.

Från Medeltidsveckan med Linda

Jag som en liten skit pt 1.

Pappas hund Beppe som valp (då jag fortfarande bodde hemma).

Bilder från när Linda var och hälsade på hos mig för första gången.

repeat all? repeat one.

Den där känslan man får när, mot all förmodan, en låt dyker upp som man innan lyssnat sönder, och inser att den går att lyssna på igen. Att den faktiskt är riktigt bra igen!

Då blir man glad.

Lycka är...

... När man är på sin brors 30-årsfest med tillhörande musikquiz, där alla frågor delats upp broderligt till de som är närvarande, och någon sätter på låten "Iris" med Goo Goo Dolls. Då den avancerade musikanläggningen basunerar ut en av ens favoritlåtar som gör att man blir tårögd och tänker tillbaka på niondeklassens avslutning. Då jag bestämt mig för att göra ett mentalt "fuck you" till alla som mobbat mig, och ställer mig på scenen och sjunger just denna låt. Jag vet inte om det låter bra, men bara att jag vågade är det som räknas. Jag vågade, trots era hånfulla skratt och aktiva utfrysning av någon som inte var värd att vara med.

And I don't want the world to see me

'Cause I don't think that they'd understand

When everything's made to be broken

I just want you to know who I am

(Kom igen, jag gick i högstadiet. 

No judge över texten som jag verkligen kände handlade om mig. 

SÅ DJUPT.)

Glasskit.

Har precis tvingat mig igenom de sista avsnitten av en serie som heter Glasslip. Tänkte att "I slutet måste de ändå förklara allt som jag inte förstår". Det gjorde de inte. En massa frågor kvarstår, framför allt varför en av huvudpersonerna verkar ha tre personligheter. De bara dyker upp kanske tre gånger i serien, utan någon som helst förklaring. Jag förstår ingenting.

Vilken jävla skit. Ge tillbaka mig mina timmar.

"She thought that you were dirty, Kasuga."

Har precis sett och läst en underbar serie - Aku no Hana (Flowers of Evil).
Den handlar om en pojke som en dag "råkar" sno sin crush's gympakläder, varav en klasskamrat råkar se det. Så börjar en fantastisk historia som handlar om allt svart som kan finnas inom oss människor. Vi får följa Kasuga, pojken i fråga, som tvingas in i ett kontrakt med den smått galna flickklasskamraten, Nakamura, som är övertygad om att de är gjorda av samma skrot och korn. Hon lovar att skala av alla hans lager och få honom att se allt det smutsiga som ligger gömt inuti. En synnerligen mörk historia.

Och har ni någon gång stött på folk som säger att män inte kan bli våldtagna av kvinnor? Scrolla ned, isådanafall, så får ni se ett exempel. Annars får ni kisa er igenom det. Triggers, osv.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.
.
.
.

.