Jag gör mitt bästa för att hålla min kreativitet vid liv för tillfället. Försöka vara duktig, göra positiva saker, tänka positivt, njuta av vädret, gå upp i tid. Ni vet, sådant där som vanliga människor gör, men som jag alltid haft svårt med.
Men ibland så kommer jag på mig själv med att bara sitta, uttråkad, tyst. Och min instinkt säger åt mig "Men gör något direkt, nu, genast! Så du inte faller in i gamla mönster!". Men det är helt tyst inuti mig. Jag kan bara inte komma på något vettigt att göra.
Då brukar jag gå in på tumblr. Och så ser jag en bild på något som berör mig. Kanske hår som blåser i vinden, små händer som stryker över boksidor eller blomknoppar som slår ut. Och även om jag inte direkt kommer på vad jag ska göra, så blommar den där känslan ur bröstet igen. Känslan av kreativitet, en känsla av att man kan. Och då känns det mer okej att jag inte måste göra saker jämthelatiden för att jag ska kunna känna mig duglig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar