"Fy Tor! Aj aj aj! Du får inte bitas. Klappa snällt," säger mamma.
Och sedan, mycket försiktigt, knappt snuddar han vid mitt ben och tittar sorgset upp på mig. Men jag bara ler, för jag vet hur det kan vara när känslorna svallar över så mycket att man knappt vet vad man ska ta sig till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar