Never gonna turn around and desert you!!

NEVER GONNA GIVE UP!! För några månader sedan spillde jag litet kaffe på tangentbordet, så mitt "z" slutade fungera, samt att den inbäddade musplattan i datorn blev mycket opålitlig. Jag fixar det här, tänkte jag, och rotade fram en gammal mus med sladd (sah kyat!). Allting fungerade! Förutom att varje gång jag skrev sombie eller pissa, så såg det komiskt ut ("Alltså, pissa med säta, menar jag"). Och varje gång jag skulle skriva om Frozen (vilket alltid kommer på tal, pga älskar Elsa), så var jag tvungen att öppna ett fönster och skriva "frosen", varav google frågade "Menade du Frozen?". Jag skojar inte när jag säger att jag suttit med det google-fönstret uppe nästan varje gång jag varit online.

Men så för några dagar sedan, när jag satt och åt paj och drack vatten ur en av mina syltburkar, så slant den ur mitt grepp. Tappade det precis ovanför tangentbordet. Vatten. Överallt. Logiskt nog så dog den nästan direkt. Jag tänkte att den kanske skulle vakna upp dagen efter eller så. Det gjorde den inte.
"Okej", tänkte jag, "Jag antar att jag kommer spendera min tid på andra saker än internet framöver."
Efter tre dagar så provade jag igen, och märkte till min lättnad att den startade upp, men att tangentbordet var helt pajat.
Okej, okej. Jag vet att jag har ett gammalt tangentbord från urtiden någonstans i min ägo. Letade igenom vindsförrådet. Sedan garderoben. och praise the lord! Där var den! Men för i helvetes jävla skit, den är trådlös, och jag vet inte var komponenten till den är. Ungefär här höll jag på att ge upp.
Okej, okej. När jag sorterade och slängde massa av mina saker, så rullade jag ihop en massa sladdar och lade dem i en specifik låda. Jag kollar i den, sedan ger jag upp och går mitt öde till mötes som en datorlös människa.
Vet ni? Den låg där! Jag pluggar in den i datorn, men inser snabbt att, eh, om jag inte kan skriva lösenordet för att logga in. så kan jag inte connect:a skrivbordet... Och jag behöver skrivbordet för att kunna logga in. Moment 22.
När jag satt där med ett ":("-face, så tittade jag förstrött på ikonerna som fanns att klicka på. "Tangentbord", säger en av dem
Praise the lord, jag kan skriva mitt lösenord med musen. Jag har lyckats. JAG LYCKADES.

... Men. Varför connect:ar inte det sladdfria tangentbordet? Ja, just det. Det fanns en anledning till att jag stuvade in det längst i ett hörn en gång i tiden. För batteriet är fucking slut. Och det är sådana batterier som man aldrig har hemma.
Här gör jag en *headdesk*.

Med ett nästan helt utslocknat hopp i hjärtat så tar jag ett sista steg mot där handkontrollen till DVD:n ligger. Jag förväntar mig inte riktigt att den enda, ENDA kontrollen som jag har i mitt hem som fortfarande fungerar, ska lyckas ha just den sortens batteri.
Halle-fucking-luja. Det är rätt storlek. Det känns som att jag hittat guld när jag ser dem liggandes i min handflata. Med darrande händer sätter jag i batterierna och trycker på knappen som ska connect:a tangentbordet med datorn. Det fungerar.
Det fungerar.
Det fungerar.

Jag... Jag... Jag är så himla lycklig just nu.