Morgonens tanke.

Det ringer på dörren och jag väcks hastigt ur min nattslummer. När jag öppnar dörren står det två söta män där, och säger att de är här för att mäta värmen i lägenheten. Får de komma in?

"Ja, okej då", säger jag muntert, och ber om ursäkt för att jag glömt bort dem.

Medan den ena mannen sitter och fipplar med elementet, så sitter jag korsbent på sängen och pratar med honom. Vi skojar litet, jag frågar litet, och så kommer jag på att de nog vill bli lämnade ensamma när de jobbar. Säkert jobbigt att ha en hökande person över sig hela tiden som stirrar på en.

Men då slår det mig. Brukar man känna sig såpass bekväm med fritt främmande män i sin lägenhet, då man endast är iklädd pyjamas? Borde jag skämmas?

Nåja, jag hade ju en söt pyjamas på mig iaf.