"fjättrad" är ett väldigt fint ord.

Jag älskar Den fjättrade Prometheus. Jag har letat efter en begagnad bok i flera år nu. Den verkar vara omöjlig att hitta. Det är främst handlingen som fascinerar mig.

"Prometheus Bound" is the starkest and strangest of the classic Greek tragedies, a play in which god and man are presented as radically, irreconcilably at odds. It begins with the shock of hammer blows as the Titan Prometheus is shackled to a rock in the Caucasus. This is his punishment for giving the gift of fire to humankind and for thwarting Zeus's decision to exterminate the human race. Prometheus's pain is unceasing, but he refuses to recant his commitment to humanity, to whom he has also brought the knowledge of writing, mathematics, medicine, and architecture. He hints that he knows how Zeus will be brought low in the future, but when Hermes demands that Prometheus divulge his secret, he refuses and is sent spinning into the abyss by a divine thunderbolt.

Det är denna pjäs som filmen Prometheus fått sitt namn ifrån. De namnger sitt uppdrag efter just Prometheus -- som var hälften gud, hälften titan, som tar människornas parti och ser till att de överlever. I filmen åker de till planeten just med grundtanken att de ska undersöka sin härkomst.

Prometheus blir fastkedjad på en sten, och får som straff att varje dag få sin lever uppäten av en örn, för att han hjälpt människorasen överleva. Hans odödlighet gör att hans kropp varje natt regenereras, och cykeln börjar om med ätandet av hans inälvor. Ett straff som Zeus tilldelat honom så att han får lida i evinnerlighet.

Jag ryser bara jag tänker på det.