Jag skrattade.

Från Kents nya låt Skogarna som handlar om Stockholm:

Den här stan är fördömd

Du förlorar hur du än försöker

En garanterat solidaritetsfri

nymoderat öken

Frust, fniss.

Ps. Diskutera aldrig Stockholm med mig och hur i princip all media tar för givet att allt handlar om och utgår ifrån huvudstaden.
"JA, IDAG ÄR DET RIKTIGT RUSKIGT VÄDER UTE", säger de på nyheterna.
Jag bah, va? Solen skiner ju.
"DET HAR JU VARIT MYCKET SNACK OM DEN HÄR SAKEN DEN SENASTE TIDEN", säger de.
Vaaa? Vad pratar ni om?
Nationalnyheter på bästa sändetid, dygnet runt, som egentligen ska gälla HELA LANDET, inte bara er.

Ärligt talat, jag blir riktigt förbannad över det här.
/end of gammal-tant-rant

GÅ GÅTT GICKTADE

Idag har jag varit ute och GÅTTGÅTTGÅTT. Har inte varit ute såhär mycket sedan November. Först träffade jag mamma vid Botaniska Trädgården, sedan hem och vila i fem minuter, träffade min vän T (som jag inte träffat på säkert en-två månader) i Slottsskogen för korsordslösande och plugg - OCH SEDAN GICK JAG HEM. GICK.

Är helt slut nu.

WHY?

MEN GUD VAD HITTADE JAG PRECIS. En gång i Göteborg och Linda är på mitt rum och på något sjukt jävla sätt så står hennes nackhår rakt upp. RAKT UPP. VARFÖR? JAG FÖRSTÅR INTE.

Ett fem minuter långt misstag.

Mad encrypting skillz.

Undo

Nu har videon till årets Melodifestivalsvinnare kommit!
Årets bidrag till (alla tusen) deltävlingar var väl inte direkt de bästa. Det enda bidraget som fick mig att rysa var vinnarens, Sanna Nielsens, bidrag. Refrängen är det bästa, upp- och nedåtbiten som ger låten litet krydda. Och äntligen fick hon vinna! Hon har varit med så många gånger, och aldrig vunnit, så att hon äntligen fick det är ju litet gulligt.

Now you're one of us.

Är för övrigt helt spamnipprig över gruppen MUTEMATH. Har äntligen lyckats börja lyssna på ett nytt band - något som förekommer sällan.
MUTEMATH är mest kända för sin låt som är med i Twilight, när Edward och Bella goes OFFICIAL i skolan.


Låten har fått mitt hjärta att bli helt doki doki sedan 2009, då jag spenderade det mesta av min tid med att läsa, titta och lyssna på Twilight. Allting var Twilight. Här är bildbevis:

Dude, jag köpte en jävla PLANSCH.

TEAM EDWARDDDDDD!!!!!!!!!11111111

Runt den här tiden fick jag en mani och trodde att jag var en vampyr. Med andra ord får jag oändliga fuzzy feelz av allting som påminner mig om den här perioden. Så när jag de senaste dagarna sysslat med att lyssna på MUTEMATH, om och om igen, så känns det ungefär som att vara hög. Endorfiner i små, trevliga doser som sipprar ut i mitt blod.

Så nu funderar jag på om jag inte ska slänga mig huvudet först in i Twilight-träsket istället för True Blood. Titta om på första filmen, som jag säkert sett lika många gånger som Matrix (Hej 13-åriga Emelina!).

Men hur som. MUTEMATH! Såhär ser de ut, och såhär låter deras kändaste låt, Spotlight:

Iz good stuff, mon.

fangirlism

EN liten jävla vampyr med southern accent i SPN, och hjärtat börjar dunka snabbare och jag tänker att JAG SKA NOG TITTA OM PÅ TRUE BLOOD. Såg igenom allt senast i somras.

SPN season eight är rätt så lame, för övrigt, jjaaa. Upp till säsong sju var allt frid och fröjd, men nu... Det undslipper alltid en liten suck innan jag sätter på nästa avsnitt. Och det enda jag tänker på är "Kommer inte Castiel snart?" eller "Men för fan raka dig, Sammy".

Dean: "What's the word, Cass?"
Castiel: "It's a shortened version of my name."

*dör av skratt*

påtalom

Mätte midjan nyss, och tydligen har den krympt fyra centimeter igen. Tror i och för sig att det har mer att göra med senaste månadens sjukdomar, och inte sunt leverne.

den tursammaste mannen

En natt 2008 och jag är naken och Linda skrattar och vi tumlar runt på en luftmadrass och är fulla.

untz untz

Eftersom alla mina filer på den förra datorn inte går att nå, så har jag fått börja om från scratch igen. Hej den externa hårddisken! Du är typ det bästa någonsin.

And zo maneh picturez!
Här får ni litet bilder från mappen ] Bilder ---> ] Musik. Jag spammar inte sönder mitt dataminne med tusen miljoner bilder på favoritartister längre, men några få verkar jag ha. Så nu får ni se en bild av varje grupp/artist (som jag tycker mycket om).

 Dir en grey

Andrew Bird

Bob Dylan

Brolle Jr

Camille

capsule

Elefant

(typ bästa bilden)

 Florence + The Machine

(också typ bästa bilden)

 IAMX

 Imogen Heap

 Robin B

(lol. Han var med i Idol 2008 som jag och Linda obsessade över)

Knet

Tjoho!

JAG ÄR HIGH-TECH SÅ KLICKA HÄR

ffs

Så det visar sig att det är asdrygt att trolla fram ett lösenordsskyddat inlägg på blogspot. Jaha.

(Lättaste) alternativet verkar vara att göra en ny, lösenordsskyddad, blogg som man länkar till från den här bloggen. Det är ju helt jävla värdelöst. Jag vill ju ha allting samlat i den här bloggen. På Judy! På min baby!

Nu löser vi lösen för privata privategenheter.

Jag börjar repa mig litet nu. Efter fem veckor av tungt hjärta, ångest, gråt, hopplöshet och allmänna tankar om självmord, så kan jag känna mig litet glad igen. Eller inte glad, men lättare om hjärtat - tillräckligt mycket för att känna att jag kanske klarar mig igenom det här. Hela processen med att mina organ sakta dör och den nya upplevelsen av fysisk ohälsa. Inte bara smärta som grundat sig i mentalt mående, utan så kallad REAL LIFE KICK IN THE NUTS-smärta. Det har varit en ny upplevelse för mig, men det verkar som om this too shall pass.

Däremot har jag blivit inspirerad av en vän som lösenordsskyddat en del av sina inlägg på sin blogg. För att slippa censurera sig själv, för att kunna skriva om litet mer personliga saker.

Så om ni vill läsa dessa inlägg, så får ni skriva eran mail i kommentarfältet, så kommer jag skicka ett lösenord till er. Jag kommer antagligen inte beröva någon nöjet (hehe) att få läsa dessa inlägg, utan det handlar mer om kontroll av flödet. Mer eller mindre anonyma läsa är välkomna. 

20s mugshots

"This man refused to open his eyes."

Det är så mycket SKIT som hänt den senaste månaden. Har inte hunnit smälta en sak innan nästa sparkar mig i magen. Och jag har funderat, "Ska jag rada upp allt skit som hänt? Kan folk förstå vidden av min misär? Bryr de sig ens om den?". Så jag gör det inte. Trycker ner allt genom halsen, sväljer tillbaka gråten och illamåendet, och undrar "Är det nu det rinner över? Är det nu jag inte orkar mer?".

Random pictures I like

chop their heads off!

Just nu kör jag minimalist-tänket runt min musikmapp på datorn. Jag försöker ju frigöra så mycket utrymme som möjligt. Jag lägger ut album med artister som jag aldrig börjat lyssna på i min mest använda mapp. Sedan sätter jag en timer på två veckor, att om jag inte lyssnat på dem tills dess, så åker de bort. Troligen kommer jag inte lyssna på dem inom den här tidsperioden, om jag inte lyssnat på dem de senaste 1-5 åren.

Kan vara världens bästa idé.

Kleder

Nu är det dags att börja rensa bland bilderna som clogg:ar mitt skrivbord. Så se fram emot bildspam de kommande dagarna. Fast alla diggar ju bilder på bloggar, så jag tror inte ni kommer lida.

De här två klänningarna köpte jag för två månader sedan. De ser skittråkiga ut på bilderna, men de sitter som smäck i verkligheten. En gång i framtiden kanske jag börjar ta bilder på mina outfitz.

De är från Hennes & Mauritz. Inte H&M, utan gamla, goda, utdaterade Hennes & Mauritz!