teh numberzz

Ehh... Enligt mina snabba uträkningar, så bör jag få i mig ca 1712 kcal per dag.
Jag räknade precis ut hur mycket kcal jag brukar äta under en typisk dag. Jag fick det till 770 kcal.

Frågan är ju då - hur kommer det sig att jag inte rasar i vikt?


Andra roliga uträkningar är att mitt BMI är 26 - alltså är jag överviktig. Om jag tappar 4kg så får jag ett hälsosamt BMI igen.


Nej, nu måste jag gå och äta.

Tempus

Jag har märkt det senaste året att en av mina svåraste grammatiska missar är hur jag använder tempus.
Jag kan börja skriva en text i dåtid, ändra till nutid mitt i texten, för att sedan återvända till dåtid.
Det är även ett evinnerligt slit mellan "jag" och "du". Detta beror helt enkelt på att när jag pratar med mig själv, så tänker jag på precis samma sätt.
"Jag hatar mat."
"När du kommer hem så ska du äta."
"Om jag gör det här, så får du röka."

Jag blir ju inte förvirrad, jag vet ju vad jag menar. Men för andra?

Från mobilen.

Ridhattsmössan

Den dagen hyn var hemsk

och jag prålade på just pga det.

Also, frisyren jag aldrig vågar använda pga babyhår.

Sad amount of medicine. :(

Tittar på My Little Pony - Friendship is Magic

Vy när jag vaknar på morgonen.

Tittar på Nicke Nyfiken.

Vattenkramat hår i samband med självfallshår.

Tittar på Nicke Nyfiken igen.

Vår.

Garderobsbild.

Gult, blommigt och hår.

Nytvättade klänningar på tork.

Nagellacksfärg jag inte alls tyckte om.

dissa judy?

Jag har vunnit en del reklam-baserade tävlingar den senaste tiden. Har även två andra som ligger och krafsar i hälarna. De vill användas. Borde.

Till problemet.
Jag har två bloggar som är till för allmänheten. Judy och Catpuzzles.
Judy är på svenska.
Catpuzzles är på engelska.

Reklamen kommer visas i internationella bloggar - alltså borde jag använda Catpuzzles. Grejen är den att jag inte ids skriva i den, för jag känner mig omotiverad. Dels hade jag sett fram emot att dela den med Lindurrrzzz, men det blev inte riktigt så. Och nu innehåller den mest bara bilder.

När jag kommer på något jag vill skriva om, så funderar jag nuförtiden på vilken blogg jag ska skriva det på. Oftast funkar det till båda. Men vill jag "slänga ut" potentiella texter på en blogg som ingen ändå läser eller kommenterar? Skulle reklamen göra att Judy skulle överges? Skulle mina gamla läsare från denna bloggen hänga med till Catpuzzles?


Problem nummer två är bloglovin'. Man får bara länka ihop sitt konto med en blogg. Just nu har jag Judy. VILKEN SKA JAG HA?

Kan jag ens dissa Judy totalt i framtiden? Det är ju mitt kära missfoster till blogg.

Lookin' through Photobucket

 drunk me.

 första försöket.

egenomsydd klänning från second hand. 

black. 

boobs with a great name. 

 tiny dog getting a wash.

 vintage-shopping.

wearing the result.

Selektivt.

En dag kommer jag samla ihop alla texter som jag skrivit om samma saker, samma minne. Det ska bli oerhört intressant att se vilka moment jag betonat, hur jag valt att uttrycka mig och hur selektivt ens minne är. Är det ens det som egentligen hände, eller är det ständiga förbättringar?

Galen och grym.

Kommer du ihåg det där ögonblicket? Hur jag stod där medan du satt, snett bakom dig. Med handen i ditt hår, och tiden stod stilla.
Det var samma ställe jag senare skulle hulkgråta över din vän. Han som fick mig att tokskratta och upptäcka saker med min kropp som inte ens jag visste om. Hur jag skulle klänga på räcket till samma kafé och tänka att "Fan, varför glömde han sin jävla klocka hos mig?". Hur kunde man glömma en klocka med flit, för att sedan göra samma sak med mig?

Men nu var vi här, innan all gråt och skratt hade hänt.
"Ingen av oss förstod varför du åkte hem med honom. När dörrarna stängdes till tåget så såg du skräckslagen ut", sa du tyst.
"Jag var det", var allt jag kunde få ur mig. Jag ville säga hur mycket jag ångrat det, att jag egentligen skulle velat ha valt dig.
Och vi stod där, jag med handen i ditt hår som jag sakta smekte.
"Vi är rätt så speciella, du och jag." Det var ett konstaterande, men också en subtil förklaring som jag hoppades att du skulle förstå. Att du skrämde mig, att du var som någon jag aldrig hade mött. Att jag älskade dina galna impulser och beteende, att du kunde säga saker rätt ut och inte förstå att du lät galen och grym. Och vetskapen om att det inte bekymrade mig det minsta, det var det som skrämde mig.

Så vi stod där i vad som kändes som timmar. Jag, rädd för de gnistor som jag visste att vi kunde bli tillsammans. Du, med slutna ögon och oläslig. Med en sista smekning lät jag handen glida ur ditt röda hår, och så gick jag.

Grundregler 5

5. Köp inga mer koppar eller serviser. Jag har nog 2-3 serviser och väldigt många kaffekoppar som jag älskar. Jag har en te/kaffekanna som jag älskar (Alice-kanna köpt på Disney Land med tre pipor!!1). Så nej. Bara nej.

Om mig.

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min stad
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag

Eftersom jag inte lyckats få i mig något ännu idag förutom kaffe, så kör vi på igår.

Frukost: En pannkaka och kaffe.
Lunch: En färdigmåltid med falafel.
Middag: Överlyxig köttbit, parmesanostskivor och tomatsallad.
Kvällssnack: Havrefras med mjölk.

Jag köper nästan aldrig kött, och inte parmesanost för den delen heller. Så gårdagens lyxiga måltid presenteras av pappas luxuösa givmildhet.

Grundregler 4

4. Jag får inte köpa en ny skrivmaskin innan jag restaurerat det gamla åbäket från början av 1900-talet. Det är bara dumt.

ROSA GUL ORANGE oftast

Jag är fullt medveten om att folk tittar för att jag går runt som en enda stor chockexplosion av färger. Men det är inte mitt fel - det är Londons. De och deras satans colour blocking som var mode för fyra år sedan.

NIS LAAAAAAAAAAND

I helgen ska jag och D åka till stugan i Värmland och spela efterlängtade Ni no Kuni. Jag har sett fram emot att spela det här spelet tillsammans (host, jag tittar på), så jag blev väldigt glad när D föreslog det. Plus att stugan är ju stugan. Skogen osv.

Självklart så hör två av mina bättre vänner av sig och frågar om jag vill öla. Jag tycker väldigt mycket om att öla, fast jag egentligen inte borde. Blir litet ledsen i ögat att jag inte kan följa med. Men jag får tänka tillbaka på i tisdags då jag och T åkte ut till öarna i skärgården. Jag släpade med mig min boombox (fy fan vad tung den var. Ryggontet höll i sig i två dagar!), lyxplockmat och så köpte vi öl och letade oss fram till mitt favoritställe på Brännö. Och så låg vi där i gräset bland klipporna och lyssnade på Röyksopp, Neil Young och havets kluckande.

futoi

Visste ni att när jag var 19 år, så hade jag ett midjemått på 58cm.
Nu har jag 80cm.



Helt sjukt när man tänker på det.