haj

Hej bloggen! Det var länge sedan!

Jag hälsar på litet här för att berätta att jag hittat den mest perfekta frisören. Hon jobbar på ett ställe som heter Cayenne (har jag för mig) i Mölndal. Alla i min familj klipper sig där, förutom min bror, för han tycker om att upptäcka saker själv. Men hur som helst, anledningar till att hon är brabäst:

- Min lugg blev perfekt klippt. ÄNTLIGEN någon som lyssnar på när man specialbeställer en luggklippning!
"Alltså, jag vill ha mycket sidohår runt ansiktet, och de etapper av gammal lugg vill jag att de ska fortsätta växa, så det får du inte klippa. Bara det som verkligen behövs klippas. Sedan vill jag att du klipper typ någon millimeter ovanför ögonbrynet, och inte 'klippa ur' den med en sådan där specialsax. Jag har så litet hår ändå, så om man använder den på mig så får jag inget hår kvar. Oooch sedan, skulle du kunna klippa en liten böj precis vid kanten av luggen, så att den ramar in och passar ihop bättre med sidohåret?", skulle jag annars ha behöva sagt. Men inte nu! Hon förstod det alldeles själv. Helt fenomenalt.

- Hon lyckades med den perfekta kombinationen av etapper, bak i håret, utan att man ser ut som en 90-talspudel. När jag vaknar upp på morgonen, eller drar en borste genom håret, så lägger sig allt jättesnyggt direkt.

- Allt som allt, så gjorde hon underverk med mitt tunna, skandinaviska hår. Hon är den enda som lyckats.

- Till sist så lockade hon HELA mitt hår, bara för att, liksom. Jag gick runt och kände mig som en prinsessa hela dagen.




Dessutom älskar jag folk som visslar när de är ute och går. Urmysigt.

Blommor borde alla få

Så därför tycker jag att ni ska tävla om en, här hos Millah.

Tre grönt te får jag be!

Ni har säkert lagt märke till att jag föredrar kaffe framför te. Det betyder ju såklart inte att jag aldrig dricker te. Jag bara dricker det väldigt, väldigt sällan!

Min favorit var länge peppermint, eftersom det påminde mig om min tid i Tokyo. Lauran gjorde världens godaste peppermint tea med massor av socker och tjock mjölk i.

Vid sidan om hällde jag i mig jasmine tea. Mot slutet av min vistelse i Japan, så drack jag en flaska per dag. Blev som en drog, det där teet. Jag kunde liksom inte spendera en dag utan att få dricka jasmine tea till mina svartvita filmer och Betty Boop.

Men eftersom detta inte går att få tag på i Sverige, och att man i längden tröttnar på översockrat te, så är min nya favorit Mandarin Orange Green Tea från Lipton. Den har allt som ett te ska ha -- beskan och "neutraliteten" av grönt te, samtidigt som det där fruktiga gör det litet sötare. Gott, gott!

fniss

Mitt sovschema är helt uppfuckat. Jag har sedan tonåren varit en nattuggla, och det är inget som har irriterat mig, utan folk i min omgivning. Det är under det senaste halvåret som detta beteende har börjat göra mig riktigt ledsen. Jag vet inte exakt varför jag helt plötsligt inte vill vara en nattuggla längre, jag bara vet att varje gång jag vaknar klockan fem på eftermiddagen, så blir jag riktigt gråtledsen.


De senaste månaderna har jag gjort månatliga gedigna försök i att vända om min dygnsrytm till det bättre. Detta lyckas jag hålla kvar i ca 1-1½ vecka, sedan dimper jag tillbaka. Det är alltid på grund av ångest. Jag har svårt att somna. Om jag inte stupar i säng och somnar direkt, så väljer jag att inte sova alls.

Som det ser ut just nu, så går jag och lägger mig mellan 07:00-10:00. Jag brukar vakna mellan allt från 14:00 till 19:00. Min kropp trivs med att sova dessa tider, för det är den van vid. Jag har tio år på nacken med detta sovschema (om än inte lika extremt som det är just nu). Kruxet är ju då att huvudet tycker en helt annan sak. Den drar på ångestmätaren till max för minsta lilla skitgrej. Jag får lika mycket ångest av att tappa ett burklock på marken, som att vakna sent på eftermiddagen. Min kropp, mitt huvud, all min symbios i kroppen är helt åt helvete. Det känns som om att fixa sömnen skulle vara ett stort steg på vägen.

Jag måste göra något åt det här, men jag vet inte vad. Någon som har något tips?

Det är så jag rullar.

Sitter uppkrupen i deluxesängen hemma, finklädd med uppsatt hår och pälsjacka. Knuten i håret är fäst med en orange fjäril. Lyssnar på "Rocket Man" av Elton John. På repeat.

Min mentala bild av hur det känns när ögonen kliar och jag vet att jag inte får klia.

Galenskap!

hejhej

För övrigt har vi en lokal dragspelsspelare på mitt torg, där jag bor. Världens bästa Axel Dahlströms Torg, för er som undgått att hitta hit. Han är en glad typ som sitter utanför ICA, väder in och väder ut, och antingen spelar eller säljer faktum. Jag tycker hemskt mycket om honom, för han är så rar, på något sätt. Så jag började le mot honom, och nu är vi hej-polare. Det blir alltid ett "God Jul!", "God dag!" eller ett skinande leende så fort man går och handlar. I början blev jag litet förvånad över att han kände igen mig, men sedan erinrade jag mig min fallenhet för galna färger. Mina basfärger i vardagen är en orange väska, en mörkrosa sjal och min turkosa klänning. Toppa det med en nyinförskaffad fejkpälsjacka på rea (80:- kostade den!), så är jag kanske litet lättare att komma ihåg.

gyaru

Jag var väldigt flitig med en tävling för några veckor sedan, satt varje dag och bara nötte in mer chanser att vinna. Varför jag ville vinna just circle lenses är ju ett mysterium, men jag har väl alltid tänkt att det skulle vara roligt att prova. Såhär ser man ut i sådana, förresten, för er som missat dessa dockögelinser:

De kan förstora ögonen med några millimeter. Jag har aldrig sett detta IRL, utan bara på teh interwebz, och på bild är det hemskt sött. Dock har jag hört rykten att man kan se riktigt läskig ut IRL, och att folk brukar reagera på ens Chucky-ögon.


Passar ju perfekt nu när jag inte ens kan öppna ögonen på morgnarna.

Post

Jag får paket med posten, och min lokala utdelare tittar litet bekymmersamt på mig mig medan jag torkar mig i ögonen.
"Mår du bra, eller?"

Man blir litet varm i hjärtat när random folk tror man är hemma och gråter, men tyvärr är jag bara litet allergisk. Men ändå. Naw.


Nu! Öppna paket!

Jaså, det är så man blir galen. Det kliar på ett ställe du inte kan klia på.

Jag: "Jag har haft allergi i ansiktet i snart tre veckor. För en vecka sedan gick det även över till en infektion i ögonen. Det kliar något fruktansvärt."
Doktorn: "Vad är du allergisk mot?"
Jag: "Jag vet inte."


Och det var sagan om allergin som vägrade ge sig.