Så jag gick till biblioteket förut. Underligt hur man kan känna sig hemma på en helt främmande plats. Bibliotek har alltid fungerat så för mig. Atmosfären, synen av alla böcker, folk runtomkring en som läser och som med bara sin närvaro vittnar om att de också älskar böcker. Tysta, lugna bibliotekarier som tassar omkring och svarar på frågor med mjuka röster. Och så jag, som alltid letar mig in till poesihörnan, för att folk nästan aldrig går dit. Sjunker ned i en fåtölj och sedan försvinner man från omvärlden. Det är fint.
Men nu ska jag äta min spenatblandning igen. Jag har fått dille på spenat. Vill bara äta det mest jämt hela tiden. Får aldrig nog. Det vattnas i munnen på mig bara jag tänker på det. Trots att jag ätit det fyra dagar i rad nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar