Jag vaknar missnöjd pga att jag drömt en tappa-kontrollen-om-fordonet dröm igen. Bilen skenar och ingen tar mig på allvar när jag säger att jag är livrädd ("PAPPA KOM OCH HÄMTA MIG NU, JAG HÅLLER PÅ ATT KÖRA IHJÄL MIG, JAG VET INTE HUR MAN KÖR", "Nejdu, du får köra till dit jag är, själv, det är inte så svårt, hoho", "AAAAAAAAAHHH").
Så det tar liksom upp det mesta av tankarna när man yrvaket sätter på morgonkaffet.
Men nu slog det mig. Fniss-fniss. Är ni beredda på det här? Åh hihihi.
Jag drömde om Gackt. Vi satt tätt ihop i tio minuter medan jag baddade hans nacke med en kall, blöt handduk. Jag frossade runt i lycka medan Gackt frågade hur man skulle använda vissa engelska ord, samt diskuterande av foton som jag hade med mig. Jag kunde knappt förstå att han verkligen ville prata med mig. Och hans nacke. Och han satt ju så tätt bredvid.
Men tio minuter är ändå tio minuter. Sedan gick han därifrån, och lämnade en manisk kvinna som febrilt fipplar igenom en hög med kort och undrar vad hon egentligen sagt och gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar