Det där som hänt rätt så mkt den senaste tiden...

Jaa, efter att ha skummat igenom min alldeles egna, privata blogg så inser jag nu att jag inte borde proppa min blogg fullt lika mkt med bilder. It's the words that count, no?

Iaf, städning/flyttmojs gick inte så bra. Jag fick min största allergiska reaktion hittils, ringde till ambulans och allt. Ingen rolig affär, det där. Jag säger nejtack till panik- och gråthysterier och jatack till snygga ambulansmän som får en att må bra igen.

Nej, jag säger då det. Det är fan paniken som är värst när det gäller allergi. Klart, faktumet att din kropp deformeras till oigenkänslighet, typ, har sina brister det med, men usch. Det är den där övervällande känslan av "Borde jag be någon hjälpa mig? Är det tillräckligt allvarligt? Kommer jag må bättre om en timme, eller kommer jag knappt kunna andas? Jag har bara ont i lungorna, men kan fortfarande andas relativt bra- slipper jag ringa då? Kommer jag dö idag?" som är allra, allra värst.
Och sedan allmän desperathet efter folk som bryr sig om en, som ska ta tag i situationen och göra alla de där besluten åt mig. Man blir så liten, så liten. Gråter, gråter, hulkar, ett hjärta som rusar iväg...

Och sedan 1-3 timmar senare är man precis som vanlig igen. Förutom att det känns som om man jobbat dubbelpass tre dagar i rad. Eller varit vaken i två dygn. Eller bara reagerat på damm och katthår och fått en allergisk reaktion, blivit fullproppad med medicin, haft panik och tankar som säkerställer att man nog kommer dö idag ändå. Fast man inte gjort det. Då känner man sig dum. Hur dum som helst. Och trött. Väldigt, väldigt trött.

Flyttstädningsupptäckter

#1: Hittade en bok med Elijah Wood på omslaget som 14-åriga Emelina skrivit i. Flertal sidor innehållande påbörjande av manuskriptet till Fellowship of the Ring. Skrivet ur minnet. Fan vad cool jag var som 14-åring.

#2: Börja packa 5 timmar innan pappa ska komma och hjälpa mig flytta - ingen bra idé. Fan vad jag inte blivit vuxen och ansvarsfull ännu. Tusan också.

#3: Jag hittade en skiva med Loke, allas vårat svin under medeltidsveckan. Låtarna påminner mig om en tid då jag sprang runt i långa klänningar och mantlar, sittandes runt en eld, ätandes bröd och stora bitar ost. Eller som första gången jag hörde Loke-- påvägen hem från ett lajv, och mina bilkörandes vänner njöt av låtar som Eldsjäl och Solkatt. Personligen så är nog Spring! min favorit. Ja. Det var tider det.

Fler uppdateringar kommer under timmarna av vånda, damm och tidsbrist.

Jävla skit.

Just nu vill jag bara dra ett täcke över huvudet, krypa in i ett hörn och låtsas om att jag inte finns.
Jag är ledsen över att jag inte fick träffa Micke.
Jag saknar människor.
Jag vill inte städa och flytta och jobba.
Jag känner mig ensam. Ensam ensam ensam.


Jäkla drömmar som för en natt ger mig en liten pojke att ta hand om och skydda, att ge hela min kärlek till. Roligt att vakna upp till en värld där man inser att allt bara varit på låtsas, och att du lika gärna kan kasta alla de där känslorna i sjön.

Jag borde iofs sätta namn på min Stad, i mina drömmar. Bara Staden låter litet... vagt. Nåja.

Tiden

Infall av ångest, usch-jag-vill-inte-känslor & saknad efter det där perfekta - I haz dem!

Jag känner mig ensam och nervös. Jag vill att London ska komma, hända, nununu-- men tiden säger neeej, inte riktigt ännu. Dessutom ska jag träffa tusen goda gamla vänner under loppet av två veckor. Eller nej, inte tusen, men fyra. Petro, Mikael, Lotten, Gabriel. Och avskedsfesten på lördagen, såklart.

Och snart blir det hejdå till alla gamlingar. Tiden works in mysterious ways.

En briljant romans med en briljant röst

Det finns en artist som kan få mitt hjärta komma till ro. Musik som har många väldigt fina assocciationer med gamla minnen. Men den får mig även att inte oroa mig lika mkt över framtiden. Nivet, den där som är så osäker ibland.

Han heter Andrew Bird. Varenda ton som rymmer från hans läppar och instrument är som något man inte kan ta på. Allt är bara så perfekt. Varenda låt. Vilken skiva det än är.

Han är en sing and songwriter från amerika, tror jag (har inte brytt mig om att ta reda på sådan information). Han sjunger om blod som mixas med formaldehyd, hur trött han är på att vara mild, och att vi kommer överleva på vår vitsighet. En såndär briljant textskrivare, helt enkelt. Litet exempel:

my dewy-eyed disney bride, what has tried
swapping your blood with formaldehyde?
monsters?

Annars tycker han om att vandra runt i Montmartre med sin viol, sitt visslande och sin röst som enda sällskap. Ta en titt, vet jag. Jag lovar att det verkligen är värt det.

Ja, jag visste inte att man kunde använda en viol till så mkt iaf.

En dag för exakt två år sedan

För exakt två år sedan så var jag på KERA INDIVIDUAL FASHION EXPO II i Tokyo. Jag gick dit med Anna och Camilla, och min relativt nyfunna vän Lauran.

I princip var det en dag då alla som är intresserade av japanskt alternativt mode samlas för att se en massa fashionshows och se populära rockartister.

Här är vi, poserandes utanför, Lauran doing her bootey-dance-thingy.

Purikura tagen efter.

Efter allt skrikande under konserten och en hel del massa freebies, drog vi till Harajuku för att mötas upp med Kyounyan och kompani. Det känns så konstigt att se videos med dem, för det känns så himla längesedan som man satt där på McDonalds och pratade om fåniga saker om hur man säger "McDonalds" på japanska.



Det var en fin dag, med fina vänner.

plus- och minuslista

Jag säger nej tack till:
- konstiga jobbtider som lämnar en utan liv
- aggressiva människor
- sexuell förvirring
- funderingar om självkänsla

Jag säger ja tack till:
- petros visit i augusti
- london
- sömn
- picture of dorian gray
- michaels visit i augusti
- lediga dagar

Vik hädan!

A-ha! Tro inte att jag inte känner igen er när jag ser er! Jag har haft er 3 ggr totalt under loppet av ett halvår, så jag vet nog. Men den här gången är jag förberedd.
Första gången resulterade i ett besök på akuten.
Andra gången spenderades ensam i vånda.
Tredje gången gillt, alltså. Nu ska ni ens få en chans att börja!

Vik hädan, allergichock! Jag tackar nej till uppsvullnad kropp och andningssvårigheter.

Allt pga litet impulsiv städning. Katter + dåligt städad lägenhet = allergi stortrivs. Men inte jag.