Plus en gullig grej är att Dan är ett fan av författaren som skrivit novellen som serien baseras på. Han spenderade sin 21-årsdag i ovan nämnda författares hem (som nu blivit ett museum). Så sött med fanboys.
torsdag 5 juni 2014
En ung och gammal doktor som tycker om morfin.
Såg A Young Doctor's Notes häromdagen. En mini-serie med två säsonger. Jag blev positivt överraskad av många anledningar. Det var svart humor. Daniel Radcliff (Harry Potter) kan faktiskt agera(!). Alltså jag måste poängtera detta, han var väldigt, väldigt bra, tyckte jag. Och Äldre Kopian Av Dan, han som spelar huvudrollen i Mad Men (nej, jag orkar inte kolla upp hans namn), var även han ypperligt begåvad. Serien är stundvis löjlig och överdriven, men samtidigt så rolig att jag skrattar och får litet lyckopirr i magen. Så bra fungerar Mad Men och Harry Potter ihop.
Plus en gullig grej är att Dan är ett fan av författaren som skrivit novellen som serien baseras på. Han spenderade sin 21-årsdag i ovan nämnda författares hem (som nu blivit ett museum). Så sött med fanboys.
Plus en gullig grej är att Dan är ett fan av författaren som skrivit novellen som serien baseras på. Han spenderade sin 21-årsdag i ovan nämnda författares hem (som nu blivit ett museum). Så sött med fanboys.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Så svettiga! Kanske jag skulle kolla upp. Ej för svettet. Men det lät intressant. Fast jag avskydde han Mad Men-snubbo i Mad Men. Så stereotypisk och irriterande och så skulle alla kvinnor bara falla för honom hela tiden fastän han bara stod där och knappt sa nåt och söp som ett svin. Men själva serien var/är bra.
Uhm. Men ja. Vill nog se :)
Svetten är där av en anledning! De gillar morfin, men får det inte alltid. De blir litet sjuka.
Håller verkligen med! Till slut mår man litet illa av Don Draper. Men jag har nog en säsong att titta på det nu, så borde nog ta upp igen.
Titta! Tror du skulle tycka om. Förövrigt tittar jag på Bates Motel just nu.
Vad tycker du om Bates?
Jag tycker om den, men kan bli litet irriterad ibland. Otålig kanske är ett bättre ord.
När de svävar ut i sidestories (som inte handlar om norman), så blir det sämre. När det inte är tillräckligt många scener med Norman och mamman så blir det sämre.
Jag både tycker om mamman, men samtidigt inte. Hon är så härligt öppen med sin ilska och vad hon tycker, att det känns litet befriande. Men ibland blir hon för mycket.
Så all in all tycker jag om den. Tycker om psykgrejs!
Vad tycker du? Hur långt har du kommit?
Haha psykgrejs! :) Jag håller med. Älskar scenerna med Norman och framför allt Normans mamma. Det här kan låta lite skruvat men jag känner faktiskt igen mig lite i henne ibland på något sätt. Inte allt förstås men en del. Det där lite smått desperata jagandet efter ett nytt liv och att allt ska bli så bra och det konstanta dramat mellan henne och alla som står henne nära som stundtal tangerar till halvgalenskaperier. Den biten har de gjort väldigt bra, att man känner något för henne trots att hon egentligen inte är särskilt sympatiskt. Jag irriterar ihjäl mig på Bradley. Usch!
Har sett till S02E02. Ska se mer i dag om jag hinner efter flyttpackningen :)
Skicka en kommentar