Åh, Gud.

Efter mitt sträcktittande av Mad Men förra månaden, har jag nu plockat upp ett nytt beroende. Detta nya har grott under en lång tid, ända sedan mina späda tonår. Ingen har väl lyckats undgå min fascination för japansk kultur i alla dess former. Då denna utsträckning mest har täckt populärkultur, så avnjuter jag för tillfället dess äldre senpai.

Det hela började förra året, då jag började studera japanska - rättare sagt kursen i japanask historia. Min dåliga planering nödgade mig att läsa ut en bok om hela Japans historia under några få dagar. Shinto, en av Japans största religioner, har alltid fascinerat mig sedan ett arbete under gymnasiet. Men denna gång fastnade inte bara det spirituella, utan även landet relation till andra länder, den gamla kulturen och deras sätt att styra och forma sitt lilla land. Jag kan inte sätta fingret på det, men jag älskar småsaker som sätter prägel på just gammal Japansk kultur och historia. Kläderna de bär, hur de äter sin mat, deras religiösa ritualer, deras lära i hur man dricker te, deras kalligrafi, det speciella tonläge de använder i olika situationer och de oändliga sätten att nyttja deras underbara språk. Det jag älskar allra mest är deras mytomspunna folksagor som än i dag påverkar deras populärkultur. Mixen av dessa två världar får de välkända fjärilarna av välbehag i magen att fladdra.

Jag började med att titta på en anime som går på TV just nu. Folk Tales From Japan. Jag känner igen kanske 20% av de berättelser som förtäljs. Detta ledde till att jag kollade upp vilka andra serier som för tillfället visas. Så nu följer jag 10 olika serier (puh!).
Men favoriten, konstigt nog, är en serie som jag laddade ned på grund av tristess. Kami-sama Hajimemashita.

Det finns mycket jag älskar i denna lättsmälta serie, såsom alla de anledningar jag nämnde ovanför. Men det mitt hjärta klistrade sig fast vid var Tomoe, The Spirit Fox. Alla gamla japanska sagor om den listiga räven har alltid varit en favorit. Att sedan förkroppsliga detta med en stilig fiktiv karaktär med alla dessa attribut, gör det lättköpt för mig. Jag älskar öronen, svansen, huggtänderna, klorna, kimonorna han amvänder, röstskådespelaren, hans ilska, hans långa nacke, hans besvärjelser, allt allt allt!

Det här är den första serien på länge som jag aktivt räknar ner dagarna på tills nästa avsnitt släpps. Plus att outro-låten är den bästa animelåten jag hört på länge. Singeln släpps om två veckor. Då ska jag spamma.