En stolt fanfar för mitt gamla pluggsinne

Jag rekommenderar absolut inte att studera på universitetet, för att sedan inte ens gå dit. Mitt "Det är för lätt fortfarande"-argument börjar vackla litet, och har väl inte varit alldeles sant den senaste tiden (Tabesaseraremashita, någon? Japanerna älskar verkligen absurt långa verbböjningar). Så för att vara helt ärlig, så har jag varit på 3-4 föreläsningar de senaste 2-3 månaderna.

Med bävan i bröstet såg jag hur tentamendatumet kröp allt närmare, men jag kunde liksom inte förmå mig att plugga heller, i sann prokrastineringsanda. Slutresultatet, undrar ni?

Två Väl Godkänd.

Ett Godkänt.

Två Underkänd.

Nog för att två underkänd sannerligen inte är något att hurra för, men gud i himmelen! TVÅ VG! Sannerligen, generna, ni visar vad ni går för. Jag har också insett att det jag funnit mest underhållande under höstens gång är grammatiken (!).

Nu ska det bara till att börja pränta in kanji och skriva en hemtenta... Det visar sig att noll plugg bara inte fungerar på de två.