Uppenbart

Jag tycker att nöjesparker är något av det roligaste som finns, ungefär. När jag springer runt på nöjesfältet i min stad, dock, så är det bara obehagligt. Attraktioner som snurrar runt, upp och ned, för fort, man ramlar ur-- tja, alla de där farhågorna man kan ha av vanliga attraktioner annars.

Men det är där jag huserar mycket för tillfället. Annars är jag ofta i skogen bredvid och är ungefär konstant vilse. Vad som helst kan hända i den där förtrollande skogen. Jag byter skepnad så otroligt ofta att jag kan bli förvirrad ibland, och drömmarna utvecklar sig från äventyr till ångest till mardrömmar till glädjedrömmar stup i ett. Det har inte varit speciellt svårt att räkna ut att skogen i min Stad representerar vilsenhet, att hitta sig själv. Och det är väl det jag gör just nu.