Ett återkommande problem med Göteborgs spårvagnar är den blinda vinkeln man varje dag tampas med. Ni vet när man ska gå över till andra sidan vägen, och den vagn du just gått av blockerar vyn? Då kan det komma en annan vagn med full hastighet som antingen håller på att bromsa in eller ska köra vidare till nästa hållplats. Contrary to popular beliefs så plingar inte spårvagnarna varje gång de börjar köra igen.
Just en sådan sak hände idag, och precis när jag skulle ta steget ut på spårvagnsrälsen så sträcker kvinnan bredvid mig ut armen för att blockera mig. Framför våra näsor susar vagnen förbi, och vi ler mot varandra. Jag går därifrån och tänker att fy vad fina människor det finns.
1 kommentar:
Leskigt.
Skicka en kommentar