Angående det här med vänner man får via internet. Vilken otrolig värld och tillfällen man får att lära känna människor som man aldrig annars skulle ha fått lära känna.
Även om man inte pratats vid på tre år, så kommer till exempel vissa människor ihåg en från den gamla goda tiden på LiveJournal. Sådant gör mig otroligt glad.
För några dagar sedan fick jag ett meddelande av just en sådan person. Hon frågade om råd gällande en del jobbiga saker. En annan vän till Linda vars blogg jag följer slaviskt kom med råd till mig när jag behövde det gällande min depression. Den tredje skrev just till mig och ville fortsätta hålla kontakten via Facebook, och undrade hur mitt liv ser ut nuförtiden - är du kvar i fandomen, och har Japan fortfarande klorna i dig?
Den fjärde är ju såklart Lauran. Min lilla förvirrade amerikan som jag hör av någon gång i månaden. Kvinnan vars LiveJournal jag hade följt i flera år, och sedan en dag i Tokyo fick träffa för första gången.
Jag är tacksam över de fantastiska människor som jag lärt känna. Världen blir så liten med internet.