I'm coming home to wuthering-wuthering-wuthering heights

Igår lyckades jag leta fram min favoritkaffekopp under min jakt på den borttappade kameran. Koppen var inslagen i ungefär sju tidningspapperbitar. Det är ju litet sådär med vissa saker som får affektionsvärde. Om de skulle gå sönder så känns det litet som en del inuti en skulle få en liten spricka i sig.

Ungefär som när Lindas väska blev stulen under vårat första försök att flytta till London. När vi räknade upp alla värdedokument, pengar, kort, pass och nycklar som försvunnit, så var hennes första reaktion:

"Mitt ritblock låg i den väskan..."

All things orange is ♥

Och det låter urfånigt, men jag lovar att kaffet smakar ungefär tre gånger bättre när man dricker det ur den här älsklingen. Kanske är det mängden kaffe som kommer med en klunk, eller mängden mjölk som som blandas med kaffet perfekt. Jag vet inte vad det är som gör det, jag vet bara att det smakar som lycka i drickform.

Jag såg den när jag strosade omkring ensam i King's Cross -- på den tiden då ensamt strosande på stan var något av mina favoritsysselsättningar. Det var ungefär så jag spenderade min tid i London. Jag satt på kaféer och läste böcker, gick till second hand-bokhandlare eller strosade omkring för att titta på saker jag inte hade råd med. Jag njöt av känslan att sicksacka mellan folkmängden medan Camille, Modest Mouse eller Andres Bird sjöng ljuva toner i mina hörlurar.

Jag hade precis sagt till min lärare att vi inte kunde träffas mer, för att han var gift och jag började må allt sämre. Jag var på väg till en vän i St Albans den där dagen i King's Cross. Jag ville komma ur storstaden och vandra omkring i vackra parker och låtsas om att jag inte var tvungen att gå till ett jobb dagen efter som gav mig panikattack efter panikattack.

Och så såg jag koppen. Den var orange, precis som min keps. Orange har sedan 2006 symboliserat frihet och drömmar som uppfylls. Den talar om möte med nya originella människor och möjligheten att välja att vara lycklig. Så jag var bara tvungen att köpa den. Och det har definitivt varit en av de bästa köpen jag gjort i hela mitt liv. För varje gång jag dricker ur den så slungas jag tillbaka i tiden då den där sällsynta sinnesstämningen infann sig av totalt lugn i att umgås med sig själv. Från en liten ynka kaffekopp.